Från 2020-2023 tog jag paus från frilansadet som tidigare varit min huvudsakliga försörjning, och gjorde bara en del mindre jobb. Istället har jag försökt fokusera på att skriva klart nästa bok.
All in OM MIG
Tidningen Journalisten tipsar om vår podcast Kulturbarnen
Tidningen Journalisten tipsar om Kulturbarnen! Kul
Mars 2022: Samtal om "Att omfamna ett vattenfall" på Umeå Littfest
Mars 2022: Samtal om "Att omfamna ett vattenfall" på Umeå Littfest, tillsammans med Elin Cullhed och Helena Fagertun
April 2023: Föreläsning om mitt skrivande på Författarskolan vid Lunds universitet
Jag föreläste om mitt skrivande och min bok för studenterna på Författarskolan vid Lunds universitet.
Samtal på Smålands litteraturfestival SmåLit om “Att omfamna ett vattenfall”.
Samtal på Smålands litteraturfestival SmåLit om “Att omfamna ett vattenfall”.
Bokrecension av "Att omfamna ett vattenfall" i Dagens Nyheter (5 nov 2020)
Greppet påminner om Sara Stridsberg. Skillnaden är att Stridsberg hamnar i att fetischera döda och skändade kvinnor. Något hon delar med populärkulturen där motivet används som ett drivmedel för spänning. Den romantiseringen finns inte hos Therén.
”Att omfamna ett vattenfall” är en bladvändare men ingen roman man snabbt konsumerar och sedan glömmer. Therén levandegör glimrande och känsligt June genom att iscensätta den självbiografi hon aldrig skrev."
–Sara Abdollahi
Bokrecension av "Att omfamna ett vattenfall" i Jönköpings-Posten (17 nov 2020)
”Att omfamna ett vattenfall” är en kontrafaktisk historia som går djupare än de litterära förlagorna och söker ett samband mellan tjugotalets exploderande kvinnofrigörelse och vår tids kvinnoroller. June är ”det andra könet.” Vilddjuret som ska tämjas. ”Den livsfarliga kvinnan.” Den luspanka, som deklarerade: ”Hur det än går för mig kan jag alltid hitta någon som betalar för min champagne.” - Ulla Strängberg
Essay about lockdown life in Los Angeles - for German Daily Die Welt - nov 2020
Sharing my personal experience of lockdown in Los Angeles - and the psychological effects, in an essay for German daily newspaper die Welt. In print and online.
Bokrecension av "Att omfamna ett vattenfall" i Svenska Dagbladet (5 nov 2020)
Ida Therén skriver en vacker prosa och hon har ett öra för dialog som många svenska författare saknar. Berättelsen om June Mansfield är på samma gång förförisk, poetisk och våldsam, den får mig att tänka på Sara Stridsbergs tidiga romaner.
Bokrecension av "Att omfamna ett vattenfall" i Dala-Demokraten (5 nov 2020)
"Jag blir spontant väldigt förtjust i Ida Theréns roman. Hon ger liv åt June Mansfield, skrapar ihop skärvorna av henne, som Miller och Nin lämnade efter sig, och vänder dem rätt. Så att vi ser en mångfasetterad sten glimma vemodigt och vet att den blixtrade en gång. Det är raffinerat skrivet."
–Bodil Juggas i Dala-Demokraten.
Medverkan i Smålands litteraturpodcast - om "Att omfamna ett vattenfall" (nov 2020)
I den här podden berättar jag mer om det omfattande researcharbetet bakom min bok, om 20-talspoeten som skrev dikter om June, om hur man skildrar våldtäkt i litteratur, om "när jag är med bankirer är jag femininst, när jag är med femininster är jag bankir". Men också och om hur det var i USA under lockdown i våras.
Kritikern Björn Kohlström om "Att omfamna ett vattenfall" (5 nov 2020)
“Denna spänstiga men obehärskade roman är självständig, men även om det på ytan är ett experimentellt sätt att berätta är det samtidigt en lättillgänglig bladvändare.”
Medverkan i Elles podcast "Under huden" (nov 2020)
Var med i Elles podcast Under huden med Kakan Hermansson.
“Ida Theren har skrivit en roman, den är skitbra. Jag tror hon kommer bli internationellt megastor. Fråga mig inte hur allt det vi samtalade om fick plats på en timma. Hitta din egen tro, lesbisk i Prag, modell i Kina, klubb och en gång var vi på omslaget på DN. Tiden går Ida, tack för du kom.”
Medverkan i podcasten "Vattnet går" (okt 2020)
Jag gästade podden “Vattnet går” och pratade om min graviditet, och första tiden som förälder. Och om bärande, babypottning och samsovning.
Finns där poddar finns, tex här.
Nu är min debutroman ute! "Att omfamna ett vattenfall" (Natur o Kultur, okt 2020)
Min bebis är äntligen här, efter 10 års längtan. Frisk och glad, väger 370 gram. En roman om två unga kvinnor som försöker leva sitt liv, på sina villkor. En, June Mansfield, på 1920-talet. En i nutid.
Min debutroman Att omfamna ett vattenfall (Natur o Kultur) finns i bokhandeln 17 okt.
Foto: Anna Stohr
Krönika: Min dotter kommer minnas detta som en fin period - Jönköpings-Posten (mars 2020)
När jag känner mig orolig och rädd brukar jag försöka komma tillbaka till nuet och tänka på min dotter, hon som betyder mest för mig. Ärligt talat tror jag att hon kommer att minnas den här tiden som en fin period. Hon gillar inte att gå i skolan och vill helst vara hemma med mig. Och nu får hon vara det. Hon leker, läser och har olika projekt med sina gosedjur. Mycket roligare än att stå på led och få instruktioner av en lärare, tycker hon. Så jag försöker vila i det, när oron dyker fram.
Stipendium från författarfonden
Jag fick stipendium från Författarfonden (med medel från regeringen), för min kulturjournalism.
Krönika: Jag vill inte bli bitter - så jag väljer osäkerheten - Hallpressen
Jag har alltid levt mitt liv lite som jag själv vill det, inte så som det förväntas av samhället. Det var ingen SYO-konsulent som sa åt mig att satsa på att jobba som frilansskribent, försöka skriva romaner och bo utomlands. Särskilt inte med ett litet barn. Men jag är väldigt lycklig med mitt liv. Jag har nästan ingen trygghet, men jag trivs med att leva i flödet och lyssna på min intuition, och hittills har saker löst sig även om det varit nära ögat många gånger.
Krönika: Orkar jag läsa en till text om våldtäkt? - Hallpressen - 190407
I veckan recenserade jag den nya amerikanska antologin om våldtäkt, med den feministiska ikonen Roxane Gay som redaktör. Jag var så mallig när metoo-debatten först började, eftersom jag tänkte att jag hade haft tur som inte blivit utsatt för sexuellt våld och övergrepp. Sedan började minnen komma fram.
Krönika: Mindre ensam på café - Hallpressen 190108
Att känna sig sedd av andra människor tror jag är ett grundläggande mänskligt behov. Att känna sig delaktig, att få ens själva existens bekräftad. Och det är därför jag verkligen gillar den här utvecklingen, med alla caféer. Ibland är det inte svårare, än genom att mötas över en varm dryck för att känna sig lite mindre ensam i världen.