Längre intervju med iransk-svenska konstnären Atoosa Farahmand för tidskriften 20-tal, i november 2023
All tagged feminism
Bokrecension: Närmanden av John Larsson - Svenska Dagbladet (aug 2020)
Närmanden utmanar nidbilden av våldsamma och kontrollerande män som bröliga och obildade snubbar med tribal-tatueringar och en fatöl i näven.
Recension/krönika: Åsa Moberg och Jan Guillou, två 68-röster (Jönköpings-Posten, 170830)
Åsa Moberg berättar hur det var normalt och helt accepterat att manliga chefer försökte ligga med sina anställda. "Sexuella övergrepp var ett begrepp jag inte hört talas om. Företeelsen fanns men inte benämningen." Hon återkommer till det flera gånger. Hur man som kvinna förväntades ta det som en tafflig komplimang, om en berusad kollega tafsade på en.
Bokrecension: Barbro Högberg: Med ögon känsliga för grönt (Svenska dagbladet) 1706610
Redan som liten ville Barbro Hörberg bort. Från jantelagen, från Sverige. Från den borgerliga familjen. Hon åkte till Frankrike, arbetade som au pair. Snart satsade hon på musiken.
Bokrecension: Bara lite blod – om mens och makt (Svenska Dagbladet) 170111
Pratar vi inte om att stora delar av jordens befolkning blöder en fjärdedel av månaden, så kan vi inte heller förbättra situationen för dem. För vad händer om du är hemlös, eller fattig och måste hantera blod som droppar genom kläderna. När du knappt har pengar till mat och inte råd med ordentliga mensskydd, och heller ingen plats att byta bloduppsamlare? Det är fallet för många människor världen över, inte minst skolflickor.
Bokrecension: Vad ska en flicka göra - Annika Lantz (Svenska Dagbladet) 161218
Lantz berättar att hon lägger lejonparten av sin tid på att oroa sig. För miljön, världen och (hypokondriskt) för den egna hälsan. Tills hon en dag blir sjuk. Först kommer en total utmattning följd av år av återhämtning. Och sedan: cancerdiagnosen. Boken börjar hon skriva redan innan beskedet, och förloppet i realtid skapar en intressant dimension: sjukdomen finns där hela tiden, bara ordlös. En påminnelse om hur vi alla är döende, trots att vi ofta glömmer det tills döden knackar oss i tinningen.
Bokrecension: Is av Anna Kavan (Svenska Dagbladet) 161126
Vi lever i en tid som hatar kvinnors inre liv så mycket att vi idealiserar bedövade ansiktsuttryck, där botox får vuxna kvinnor att se ut som vaxdockor utan förmåga att visa känslor eller empati. Misogynin som många kvinnor internaliserar, rädda att skrämma män som dallrar av skräck när de inte längre kan styra och ställa utan att bli ifrågasatta. En slät yta skrämmer ingen. En diskussion om idealiseringen av den ofarliga, flickan – den perfekta projektionsytan för vuxna män och dominanta fantasier – blir då mer relevant än någonsin. När ska vi sluta vara rädda för kvinnor, för kvinnlig kraft? Kvinnlig ilska?
Bokrecension: Christina Herrström – Denzel (Svenska Dagbladet) 161118
Vem bär egentligen på mest styrka: en mor med sitt barn i famnen som stirrar in i en gevärspipa, eller soldaten som bär på vapnet? Sann styrka, precis som sann manlig- och kvinnlighet, är något annat än det vi lurats att tro. Och de tankarna finns i ”Denzel”.
Essä: Frida Hyvönen och kvinnlig kraft (Svenska Dagbladet) 161117
Kvinnlig kraft har pressats tillbaka i tusentals år. Den patriarkala ordningen, den skeva, giftiga manlighet som bygger på dominans istället för omtanke och beskydd, har fått regera världen. Det är en manlighet som utgår från rädsla snarare än sann styrka. Och som skapar en kamp om vem som ska bestämma, äga relationerna, och skräck för kvinnligt inflytande. Genom historien har kvinnor som talat med egen röst hämmats och förlöjligats. Rädslan för att misstros har gjort att kvinnor har hållit tyst om otrohet, om mäns våld mot kvinnor, om sexuellt våld; om allt sådant som kan vändas mot offret och ge henne skulden.
Recension: Poppy Pym och faraos förbannelse – Svenska Dagbladet 6 aug 2016
”Poppy Pym och faraos förbannelse” är en intersektionell deckar-Harry Potter, med nyanser av Pippi Långstrump. Och jag ser fram emot nästa bok om henne.
Bokrecension: Bim Eriksson – Det kändes lugnt när mina känslor dog – SvD 13 juni 2016
“Det kändes lugnt när mina känslor dog” är den kvinnliga motsvarigheten till tv-serien ”Boys”, om två unga killar som driver runt i Stockholm, tänker på sex och relationer och försöker vara kreativa. Det är en samtidsberättelse, om att vara en vit feministtjej mellan 20 och 30 i en storstad i Sverige, våren 2016.